Arvskifte och arvskifteshandling

Arvskiftet är själva överföringen av dödsboets tillgångar till arvtagarna. Skiftet kan göras efter att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket.

För att tillgångar ska kunna skiftas måste först ett arvskiftesavtal upprättas mellan er som är dödsbodelägare. Avtalet visar vem som ska ha vad av arvet, och hur mycket var och en ska få. För att faktiskt kunna överföra tillgångar till dödsbodelägarna krävs också fullmakter från samtliga, kontakt med berörda banker och dylikt. Vi hjälper er med arvskiftesavtalet från 5.995 kronor. Vill ni även att vi företräder er gentemot banken tillkommer vår ordinarie timtaxa för detta. Du får hjälp av en erfaren jurist inom familjejuridik.

Du kan få hjälp oavsett var i landet du bor. Du är också välkommen att boka ett möte hos oss i Sollentuna, Stockholm.

Vi åtar oss även uppdrag som skiftesman.

Ring eller mejla så hjälper vi dig!

Vår jurist Emil Classon hjälper dig att upprätta bouppteckningen till ett fast pris.
Emil Classon, jurist
Kateryna Osmuk, jurist

Frågor om arvskifte?

Ställ din fråga via formuläret nedan eller ring oss på 010-145 08 80 (måndag-fredag kl 8-18). Vi återkopplar så snart som möjligt.

Arvskifte

Arvskifte - frågor och svar

Ett arvskifte är överföringen av kvarlåtenskapen till dödsbodelägarna, det vill säga situationen där arvet slutligen ska fördelas mellan arvtagarna.

Över arvskiftet ska en skriftlig handling upprättas, ett så kallat arvskiftesavtal eller arvskifteshandling.

Arvskiftet görs normalt sett efter att bouppteckningen är klar.

En arvskifteshandling är ett avtal mellan de olika dödsbodelägarna om vem som ska ärva vad. Arvskifteshandlingen ska skrivas under av alla dödsbodelägare.

Med stöd av arvskiftesavtalet kan arvingarna göra anspråk på tillgångarna i enlighet med avtalet.

Vi hjälper er att upprätta ett arvskiftesavtal från 5.995 kronor inklusive moms.

Kostnaden fördelas mellan er.

Vi tillämpar löpande timkostnad. Från-priset om 5.995 kronor är den ungefärliga slutkostnaden för ett mindre komplicerat ärende, det vill säga ett ganska normalt arvskifte, där ni inte heller önskar bli företrädda gentemot banken eller dylikt.

Vid mer komplicerade ärenden, och om ni vill att vi företräder er gentemot banken, blir slutkostnaden annorlunda eftersom en löpande timdebitering tillämpas.

Att ett ärende blir mer komplicerat brukar bero på att ni exempelvis har mycket specifika önskemål om fördelningen, om det krävs utförliga skatteberäkningar eller ni har svårigheter att komma överens.

Vi behöver en kopia på bouppteckningen och ibland mer aktuella saldobesked från bank(er) eller mer aktuella värderingar.

Om dödsboet exempelvis sålt en fastighet behöver vi uppgift om anskaffningsvärde, försäljningspris, mäklararvode etcetera.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens rekommenderar vi att en av delägarna ansöker om en skiftesman hos tingsrätten. Observera dock att det är dödsbodelägarna som får stå för kostnaden för skiftesmannen.

Det finns inget hinder mot att ni gör arvskiftet själva. Vill ni däremot ha en opartisk person med som är van att upprätta arvskifteshandlingar rekommenderar vi ändå att ni tar kontakt med en jurist.

Kostnaden för juristen är oftast låg i förhållande till de tillgångar ni ska komma överens om.

Nej, det ska den inte. Handlingen är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Som delägare ska du däremot spara handlingen.

Du behöver inte upprätta något arvsikftesavtal om du är ensam dödsbodelägare. Men det är först när bouppteckningen registrerats som du kan göra anspråk på eventuella tillgångar i dödsboet.

Överföring av tillgångar

Ett arvskifte innebär kort och gott att dödsboets tillgångar byter, eller skiftar, ägare. När arvskiftet genomförs ska en arvskifteshandling upprättas. Reglerna om arvskifte finns i ärvdabalken.

Vem eller vilka som får vad bestäms av dödsbodelägarna genom ett arvskiftesavtal. Fördelningen kan också regleras genom ett testamente som den avlidne lämnat efter sig, men även om det finns ett testamente ska en arvskifteshandling upprättas. 

Arvskiftet görs efter bouppteckningen

Först när bouppteckningen är registrerad och klar kan själva arvskiftet göras. Om den avlidne var gift ska arvskiftet dock föregås av en bodelning och samma sak gäller om det finns en efterlevande sambo som begärt bodelning senast vid förrättandet av bouppteckningen.

Arvskiftet är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna

Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Fördelningen behöver inte göras utifrån de värden som framkommer av bouppteckningen, utan kan göras fritt mellan dödsbodelägarna så länge samtliga är överens. Om delägarna inte är överens kan en delägare begära att tingsrätten förordnar en skiftesman. Arvode till skiftesmannen bekostas av dödsboet.

Arvskifteshandling

När dödsbodelägarna kommit överens om fördelningen av kvarlåtenskapen ska de upprätta en arvskifteshandling. Handlingen kan ses som ett privat avtal och ska således inte registreras hos exempelvis Skatteverket.

Skattekonsekvenser

Viktigt att tänka på vid ett arvskifte är att fördelningen kan medföra olika skattekonsekvenser för dödsbodelägarna. Det kan vara bra att bestämma vem som ska göra slutdeklarationen för dödsboet, samt hur eventuell kvarskatt ska hanteras.

Arvskiftesavtal krävs för att kunna göra anspråk på tillgångarna i dödsboet.
Arvskiftesavtal krävs för att kunna göra anspråk på tillgångarna i dödsboet