Arvskifte och arvskifteshandling

Arvskiftet är själva överföringen av dödsboets tillgångar till dödsbodelägare och universella testamentstagare. En jurist inom familjerätt kan hjälpa dig att upprätta arvskiftesavtalet.

Arvskifte görs genom att en arvskifteshandling upprättas.

Emvald Juridik
Telefon: 010-145 08 80
Måndag-torsdag kl 08-18
Fredag kl 08-15
info@emvaldjuridik.se

Arvskiftet

Frågor och svar

Ett arvskifte är själva fördelningen av den avlidnes nettotillgångar till den eller de som ska ärva.

Arvskiftet görs normalt sett efter att bouppteckningen är klar.

En arvskifteshandling är ett avtal mellan de olika dödsbodelägarna om vem som ska ärva vad. Arvskifteshandlingen ska skrivas under av alla dödsbodelägare.

Själva arvskiftet i sig behöver inte kosta något, men om du ärver exempelvis en fastighet kommer du få betala kostnaden för lagfart.

Därutöver kan det tillkomma en kostnad för att anlita en jurist för att upprätta arvskifteshandlingen eller för att medla vid arvskiftet. Emvald Juridik debiterar 1200 kr/timme inkl moms för sådan hjälp.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens rekommenderar vi att en av delägarna ansöker om en skiftesman hos tingsrätten. Observera dock att det är dödsbodelägarna som får stå för kostnaden för skiftesmannen.

Det finns inget hinder mot att ni gör arvskiftet själva. Vill ni däremot ha en opartisk person med som är van att upprätta arvskifteshandlingar rekommenderar vi ändå att ni tar kontakta med en jurist.

Kostnaden för juristen är oftast låg i förhållande till de tillgångar ni ska komma överens om.

Nej, det ska den inte. Handlingen är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna. Som delägare ska du däremot spara handlingen.

Du behöver inte upprätta något arvsikftesavtal om du är ensam dödsbodelägare. Men det är först när bouppteckningen registrerats som du kan göra anspråk på eventuella tillgångar i dödsboet.

Överföring av tillgångar

Ett arvskifte innebär kort och gott att dödsboets tillgångar byter, eller skiftar, ägare. Vem eller vilka som får vad bestäms av dödsbodelägarna genom ett arvskiftesavtal eller regleras genom ett testamente som den avlidne lämnat efter sig. När arvskiftet är genomfört ska en arvskifteshandling upprättas. Reglerna om arvskifte finns i ärvdabalken.

Arvskiftet görs efter bouppteckningen

Först när bouppteckningen är registrerad och klar kan själva arvskiftet göras. Om den avlidne var gift ska arvskiftet dock föregås av en bodelning och samma sak gäller om det finns en efterlevande sambo som begärt bodelning senast vid förrättandet av bouppteckningen.

Arvskiftet är en överenskommelse mellan dödsbodelägarna

Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Fördelningen behöver inte göras utifrån de värden som framkommer av bouppteckningen, utan kan göras fritt mellan dödsbodelägarna så länge samtliga är överens. Om delägarna inte är överens kan en delägare begära att tingsrätten förordnar en skiftesman. Arvode till skiftesmannen bekostas av dödsboet.

Arvskifteshandling

När dödsbodelägarna kommit överens om fördelningen av kvarlåtenskapen ska de upprätta en arvskifteshandling. Handlingen kan ses som ett privat avtal och ska således inte registreras hos exempelvis Skatteverket.

Skattekonsekvenser

Viktigt att tänka på vid ett arvskifte är att fördelningen kan medföra olika skattekonsekvenser för dödsbodelägarna. Det kan vara bra att bestämma vem som ska göra slutdeklarationen för dödsboet, samt hur eventuell kvarskatt ska hanteras.